Lene Andersson är från Skåne och har haft fibromyalgi i flera år så här beskriver hon sin bok.
Fibromyalgi – en kronisk smärtsjukdom som påverkar hela kroppen
Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av utbredd smärta i muskler och mjukdelar, men sjukdomen påverkar ofta betydligt mer än bara kroppen. Många upplever även extrem trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och en ökad känslighet för beröring, ljud och ljus.
Sjukdomen drabbar uppskattningsvis 2–4 procent av befolkningen, och den är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Den kan utvecklas i alla åldrar, men debuterar oftast mellan 30 och 50 års ålder.
Vad händer i kroppen?
Forskare tror idag att fibromyalgi beror på en förändrad smärtbearbetning i nervsystemet. Det innebär att hjärnan och ryggmärgen blir mer känsliga för smärtsignaler. Smärta som normalt skulle vara mild kan upplevas som betydligt starkare, och ibland kan även lätt beröring göra ont.
Det betyder inte att smärtan är inbillad – den är verklig, men orsaken sitter sannolikt i hur nervsystemet bearbetar signaler snarare än i skador på muskler eller leder.
Vanliga symtom
Fibromyalgi kan ge många olika besvär, bland annat:
- Värk i hela kroppen eller på flera ställen samtidigt.
- Stelhet, särskilt på morgonen.
- Extrem trötthet som inte går över trots vila.
- Sömnproblem och känslan av att aldrig bli riktigt utvilad.
- Huvudvärk eller migrän.
- Koncentrationssvårigheter och minnesproblem, ibland kallat ”hjärndimma”.
- Känslighet för kyla, värme, ljud, ljus och beröring.
- Mag- och tarmbesvär, exempelvis symtom som liknar irritabel tarm (IBS).
Symtomen varierar ofta från dag till dag. Många beskriver perioder då de mår relativt bra, följt av försämringar, så kallade ”skov”.
Vad orsakar fibromyalgi?
Den exakta orsaken är fortfarande okänd, men flera faktorer tros spela in:
- Ärftliga anlag.
- Långvarig stress.
- Fysiska skador eller operationer.
- Infektioner hos vissa personer.
- Psykiska påfrestningar eller trauman.
Alla som utsätts för dessa faktorer utvecklar dock inte sjukdomen.
Hur ställs diagnosen?
Det finns inget blodprov eller röntgenundersökning som kan bekräfta fibromyalgi. Diagnosen ställs genom:
- en noggrann genomgång av symtomen,
- läkarundersökning,
- uteslutning av andra sjukdomar som kan ge liknande besvär, exempelvis ledgångsreumatism eller sjukdomar i sköldkörteln.
Finns det någon behandling?
Det finns idag ingen botande behandling, men många kan få hjälp att minska symtomen genom en kombination av olika insatser.
Vanliga behandlingsmetoder är:
- Regelbunden fysisk aktivitet anpassad efter individens förmåga.
- Sjukgymnastik eller fysioterapi.
- Smärthantering och patientutbildning.
- Psykologiskt stöd, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), för att hantera konsekvenserna av långvarig smärta.
- I vissa fall läkemedel som påverkar nervsystemets smärtbearbetning.
Vanliga antiinflammatoriska läkemedel, som ibuprofen, har ofta begränsad effekt eftersom fibromyalgi inte orsakas av en inflammation.
Kan man leva ett bra liv med fibromyalgi?
Ja. Även om sjukdomen är kronisk kan många lära sig att hantera sina symtom och förbättra sin livskvalitet. Nyckeln är ofta att hitta en balans mellan aktivitet och vila, få tillräcklig sömn och ha en behandlingsplan som är anpassad efter de egna behoven.
Är fibromyalgi farligt?
Fibromyalgi är inte en livshotande sjukdom och leder inte till att leder eller muskler förstörs. Däremot kan den ha stor påverkan på vardagen, arbetsförmågan och den psykiska hälsan om smärtan och tröttheten blir långvariga.
Även om forskarna ännu inte helt förstår sjukdomen har kunskapen ökat mycket de senaste decennierna. Idag betraktas fibromyalgi som ett verkligt medicinskt tillstånd där nervsystemets sätt att bearbeta smärta spelar en central roll.

Lämna ett svar